Caravaggio: den konstfulle bråkstaken

Article 8

Den omtalade, kontroversiella men samtidigt extremt uppskattade konstnären Michelangelo Merisi da Caravaggio, allmänt kallad Caravaggio, är ständigt aktuell med utställningar över hela världen och det skrivs fortfarande kilometerlånga spalter om hans liv och verk. Denna temperamentsfulle italienare föddes år 1571 och skulle under sitt relativt korta liv, han blev bara 38, komma att påverka världshistoriens konst på många sätt och vis.

Detta var inte en konstnär som alla andra, då Caravaggios inre demoner och vision fick honom att både fascinera och skrämma samtidigt som han beundrades och hyllades. Vissa tycker att han är den främste målaren som någonsin existerat medan andra anser honom som stötande och provokativ. Vid ett flertal tillfällen förbjöds hans tavlor av den katolska kyrkan som han under sitt liv även fick ett flertal beställningsjobb av och påven ömsom förbannade och ömsom välsignade honom. Som sagt, denne oregerlige och obestridbart talangfulla bråkstake har aldrig slutat beundras och bespottas.

Caravaggio blev målarlärling redan som trettonåring och arbetade som konstnär i hemstaden Milano fram till han var tjugo, då hans mor avled och han därefter valde att söka lyckan i Rom. Här lyckades han försörja sig med nöd och näppe och även om han ansågs vara talangfull så var han samtidigt en svår och bråkig person som ständigt hamnade i olika knipor. Under denna period målade han sin berömda tavla Den unge Bacchus sjuk som delvis är ett självporträtt där Caravaggio avbildar vinguden som glåmig och trött, omgiven av gulnande vindruvor och vissnande löv.

År 1606 hade Caravaggio hunnit fylla 35 och inte lugnat sig på något vis. Han söp och slogs fortfarande men gick nu över alla gränser genom att slå ihjäl en man under ett krogbråk varav han tvingade att fly från sitt älskade Rom. Nu följde ett bohemiskt nomadliv där konstnären reste från stad till stad och under ett år bodde han på Malta efter att malteserriddarna där tagit honom under sitt beskydd. Här målade han framförallt bibliska motiv, bland annat sin berömda tavla av Johannes Döparen som är en otäck, skrämmande bild av dennes halshuggning med realistiska detaljer. Allt Caravaggio ville var att återvända till Rom och när han några år senare fick veta att det fanns en viss möjlighet att han skulle få en frisedel av påven begav han sig genast av. Under resan blev han under en kortare tid fängslad och blev så sjuk av detta att han snart avled innan han hunnit fram, efterlämnandes ett enormt kulturarv.